Redrum-redrum-redrum: RED room 101

april 13, 2011 · Posted in Engelska, Ett album 

Har inte lagt ut alla färgdemos än, och det är dags för den kortaste, poprockigaste och refrängstarkaste: The RED room 101 (klicka, skrolla ner). RED room 101 släpptes 2004 och fick bara två låtar eftersom jag strävade efter att varje demo skulle vara internt konsekvent. Och, tja, det fanns inte så många låtar som dom på den röda demon. Det blev två:
The Deal och
The Plan.

Ingen av dom hade exempelvis kunnat vara med på den gula skivan, som även om den kom samma år hade en helt annan approach.

Den röda demon är den av de fyra färgerna som distribuerades minst. Jag spelade inte låtarna live och under 2004 var tremannakombot inte ännu ihopsamlat. Trummorna på demon är ganska typiska för hur Martin Veida spelade trummor på den tiden. Raka, hårda och inte så mycket utsvävningar. Dvs inte så mycket Jimmy Chamberlin som kanske Phil Rudd.

Man kan konstatera att poprockigare än så här har jag aldrig varit. Tomas är med på någon kompgitarr, men i övrigt är det jag som spelar och sjunger. Jag vet att jag hade mycket kul med att rulla fram en jetplansdist med Tomas Danelectro – plastgitarren med tjock hals – och, om jag minns rätt, den tyska distpedalen från helvetet: Schaller.

Tack, Simon, för det hittills oavbrutna lånet sedan 2001. Jag har aldrig sett någon liknande pedal. Det fina med den är att den liksom inte har något tak när man skruvar, inget max för INTÄNSITÄT. Gitarren skriker. Svårt om man spelar live, kul när man spelar in.

Även lyriken var rätt poprockig, med rader som:

”She said I know your face
from the popcorn stand
You’ve got a beautiful face, she said, but you’re
not a handsome man”

Det där är The Plan. Det sköna med att tiden går är att man inte behöver ställa sig bakom allt man har gjort längre. Inspelningsmässigt kan jag fortfarande gilla dom distade trummorna, exempelvis. Jag vet att jag jobbade med att ha dubbla basspår som panorerades med gitarrerna i refrängerna. Allt för att skapa tryck och refrängkänsla. Det finns en del arv från sena 90-talets Smashing pumpkins, framförallt från albumet Siamese dream. Ok, lyssna på låtarna antingen genom att klicka på dom i länkarna i texten ovan – du kan även ladda ner dom då – eller genom streampadden i botten av fönstret.

Det finns en färg kvar – den gröna. Återkommer om den, och om dess releasespelning i Reykjavík 2002. Long time.




The Deal

She said she was out of friends
to tell her stories for
and that´s where I´d fit in,
that´s when I said Sure
I will listen to those words
and pretend to be the one

It might not be the best
but I´m sure it´s not the worst
My dear dim witted friend
said she didn´t care
if it wasn´t all for real
That night she got a deal

If you want somebody now
to listen to those words
If you need somebody now
to listen to those words
I´ll be the one
you tell your stories for

And all that she could say
the night she took my hand
was that this is not ok
She said You have to understand
I want a heart that bleed
I need a soul to save

The silence following
told me everything
a look upon her face
made me feel ashamed
I lied to her that night
and said I felt the same

If you want somebody now
to listen to those words
If you need somebody now
to listen to those words
I´ll be the one you
tell your stories for







The Plan

She broke a pact
and then she packed her trunk
He went away to get bad
He went away to get drunk
yea.
She said The Loneliness
is just a consequence,
but never the cause,
would you agree?
Yes, I did agree.

doyoudoyoudoyou believe
in what i say?
doyoudoyoudoyou really
wanna go away?

She said I know your face
from the pocorn stand
You´ve got a beautiful face,
she said,
but you´re not a handsome man
no.

She said The Loneliness
is just a consequence,
but never the cause.
And that´s her plan
Yes, that is the plan.

doyoudoyoudoyou believe
in what i say?
doyoudoyoudoyou really
wanna go away?

Do you hide your shame
in a made-up face,
with a low-cut dress,
in a no-good place?

Do you trick your friends
with a dreadful smile
in that fucked up face
you hate the most?

You only waste those tears
on a good champagne,
just to get it to taste
in a sad eyed way

You only move so fast,
only travel so far,
in your mommy´s dress
in your daddy´s car

You only hide your shame

doyoudoyoudoyou believe
in what i say?
doyoudoyoudoyou really
wanna go away?



Comments

2 Responses to “Redrum-redrum-redrum: RED room 101”

  1. Simon on april 13th, 2011 17:03

    Nu kan jag inte ta åt mig äran för distpedalen eftersom jag har lånat den av en kille, Fredrik, runt 1997. Han hade i sin tur lånat den av sin far (som bor någonstans i skogen väster om Ljungby om du vill skicka ett julkort).

  2. Stefan Larsson on april 13th, 2011 23:21

    Mystiken tätnar. En skogsman med en handgjord tysk distpedal smidd av bitar från skrovet på det förlista slagskeppet Bismarck.

Leave a Reply